KVÄLLSREGN
Vilken jävla kväll!
Gymmade i 1h och skulle sen bege mig hemåt i regnet.
Ni som inte orkar läsa om extremt failstressande i renget kan hoppa över det kursiva stycket:
Med ett paraply som blåser hit och dit och åt fel håll skyndar jag iväg till Drottningtorget.
Ser att min vagn står på en underlig plats på torget och förstår inte riktigt hur den ska åka sen. (Det är spårarbete på avenyn så vagnarna går lite huller om buller). Eftersom vagnen står och blinkar vänster så tror jag att den ska svänga runt och åka till Brunnsparken, så jag springer dit.
Står där en stund och kikar eftervagnen, men inte kommer det någon vagn.
Inser då att den antagligen bara svänger runt och körde från Drottningtorget igen, åt fel håll, så jag hoppar på en vagn tillbaks och ser vagnen jag ska med stå framför vagnen jag är på. Dörrarna öppnas och jag kutar fram och kommer med vagnen (yes!). Inser då -menar inget illa- att det var lite ovanligt mycket utländskt folk på vagnen, tittar på tavlan och ser att vagnen går till Angered. Hinner hoppa av igen, börjar skynda mellan spåren och ser hur vagnen jag ska med kör iväg. Jävla faan, svär högt och försöker igen fälla upp mitt paraply som nästan är omöjligt att hålla i. Efter några meters vandrande mot Brunnsparken har paraplyet i princip blåst sönder. Jag fäller ner det och inser hur blöt jag verkligen är redan. Går mot busshållplatsen och ser att bussen jag kan ta kommer om 23 minuter. Går till den andra busshållplatsen och ser att den bussen kommer om 13 minuter. Helvete!
Tänker "Jag kanske lika väl bara ska sätta mig på MCd och käka lite kvällsmat?" Går in i Nordstan och inser att jag inte har pengar med mig. Går ut i regnet igen för att kolla på tavlan som visar alla vagnar, men inte visar den något roligt. Jag känner mig både sorglig samtidigt som jag känner mig jävligt levande på något sätt. Jag går tillbaks till Drottningtorget igen, där jag möter en tjej som frågar mig vilken av vagnarna som går till Korsvägen. Hon ska med samma vagn som mig och har inte heller fattat hur allt hänger ihop. Vagnen kom 1 minut senare och äntligen kom jag hem.
Allt detta för att jag vill ta vara på all tid man kan typ och klarar verkligen inte av att bara sätta mig på busshållplatsen och ta nästa vagn hem, utan måste liksom försöka kolla om jag kan hinna med någon annan.
Nu lagar jag mat och tittar på Partaj eller vad det heter, askul haha!
//Idabod
