Idabod

Jag kan ha sagt det förut i bloggen och ni som känner mig vet det:
Jag hatar att komma för sent.
Att behöva stressa för att jag kommer bli sen. Det kan vara det absolut värsta jag vet.

Sanna gav mig en lösning på det problemet; att när man ska träffa folk och göra något så säger man istället vad man måste hinna göra innan man kan komma/att man har mycket att göra innan man kan komma och att "jag kan ringa när jag är där".
På det sättet hinner man ju göra det man måste utan att lova någon tid till någon, och om det skulle bli komplikationer på vägen så gör det ju heller ingenting.
Mycket bra lösning.
Men när man har en inbokad tid, som jag hade idag på ungdomsmottagningen klockan 14, då funkar inte den taktiken.
Jag satt där på förmiddagen och kollade upp vilken vagn jag skulle ta. Funderade på att ta en som skulle gå och vara framme lite tidigare, men bestämde mig ändå för att ta den senare. Tänkte: "Mottagningen ligger 30sek ifrån hållplatsen och jag kommer fram 10 minuter innan två."
Tror ni inte att det var stopp i spårvagnstrafiken då?

Think fast Ida.
Hoppade av vagnen och skyndade iväg mot 16bussens hållplats. 15 min i två. Ser bussen stå där, springer men busschauffören kör när jag har max 8 meter kvar.
Tänker fitta.
Ringer syster för att klaga lite.

Tillslut kom jag ändå fram. Ca 10 minuter över två.
Det gjorde absolut ingenting. De verkar inte ha så mycket att göra nu på sommaren och Lotta sa att det gjorde absolut ingenting.
Underbart...

Nu har i alla fall resten av dagen gått bra. Jag har precis varit på gymmet och nu har jag köpt lite frukt och juice.
Duschen väntar, vi hörs!

//Idabod